Ein Turm im Wald

Da Varese in der vergangenen Woche von den Radrennweltmeisterschaften heimgesucht wurde und wir mitten drin gewesen wären (ohne eine Chance zwischen 9 und 19 Uhr raus zu kommen), haben Kajsa und ich beschlossen, Oma und Opa zu besuchen. Die Beiden sind gerade im Urlaub ganz in der Nähe.

Das Feriendomizil liegt mitten im Wald zwischen Motto und Cremia, ein paar Serpentinen oberhalb des Comer Sees. Zum Haus gehören auch zwei Esel, unzählige Esskastanienbäume und der tollste Blick über den Comer See.

Kajsa war begeistert von den beiden Haustieren. Wenn es nach ihr gegangen wäre, hätten die beiden kiloweise Esskastanien und Salat erhalten. Glücklicherweise sind wir auch etwas wandern gegangen, so dass die Esel einige Essenspausen hatten.

___________________

PS: Eine kleine Entschuldigung und ein Versprechen der Besserung von meiner Seite an alle deutschsprachigen Leser unseres Blogs.

In den letzten Wochen war ich einfach zu abgelenkt und teils auch zu müde zum Schreiben. Jetzt wird es zwar langsam etwas eng hinterm Schreibtisch, aber ich bin wieder fit. Und für alle, die es noch nicht wissen, die kurze Erklärung: Ich bin schwanger. Anfang Februar soll unsere kleine Familie größer werden und wir müssen dann wohl auch den Blog umtaufen :)

Kallt i Como

Efter en hård arbetsvecka var det dags för en avkopplande helg i Cremia som ligger ca 50 km norr om Como och alldeles intill Como-sjön. Vägen dit är otroligt fin och som gjord för att bränna runt på med Vespan, men en sak hade jag inte tänkt på. Fy f*n vad kallt här blivit helt plötsligt! Den som sett Dum & dummare vet vad jag snackar om när jag säger att jag var mer än stelfrusen när jag ramlade av Vespan för en paus i Como.
Fast när jag möttes av denna synen på torget blev jag varm igen.

Sedan mötte jag upp med Kajsa, Heike och Ingrid för lite shopping blandat med lekplats-hopping. Ok för att dom coolaste bilarna görs i Italien, men dom tuffaste ungarna är tysk-svenska!

Glass

Nu har jag hittat det bästa sättet att koppla av på efter en helt vanlig, kaotisk dag på jobbet med galna italienska medarbetare. Det är att gå ner till "Argentina" tillsammans med Heike och Kajsa och äta en fet glass.
"Argentina" har Vareses överlägset bästa glass och jag tror att den består av minst 70% grädde. Tur att jag gör 500 situps varje morgon...

Vi var nere en sväng igår och jag provade Nutella-glass. Helt ok, men jordgubbsvarianten är fortfarande numero uno.
På hemvägen stötte vi på en av dom 7 dvärgarna. Tror det var Toker.

Ferro del Sasso

Heute sind wir in einem grünen "Mülleimer" auf die Spitze vom Ferro del Sasso gefahren. Ferro del Sasso ist ein 1000-meter Berg, nicht weit weg von zu Hause. Hier kann man zum Beispiel Hanggliding testen. Das werde ich auch bald machen, weil Heike mir einen Probeflug zum Geburtstag geschenkt hat :)

Heike und ich haben die wunderschöne Aussicht über den Lago Maggiore genossen, während Kajsa es auf dem Boden des Eimers viel lustiger gefunden hat.

Aber als wir endlich oben angekommen sind, hat auch die kleine Maus den See und die Berge mit erstauntem Blick bewundert.

Wieder zu Hause angekommen, hatte Kajsa die Schnauze voll von Naturerlebnissen und wollte sich mit etwas richtig hochtechnologischem beschäftigen. Jetzt weiss sie auch was in einem Tonband steckt...

Lördag i Varese city

Igår kom Heikes föräldrar på besök, fast bara för en dag. I eftermiddags skjutsade Heike vidare dom till ett liten torn mitt i skogen norr om Como som dom hyrt för två veckors tid. Kajsa och jag utnyttjade den "lediga" tiden till att dra ner på stan och göra det som 99% av alla italienare gör på lördagarna; flanera gågatan upp och ner och se snygg ut i dom nyinköpta märkeskläderna. Tyvärr var det lite mulet så vi hoppade över dom megastora solglasögonen , men Kajsa var lika snygg iallafall!

Pausar gör man endast med en cappuccino eller en glass i handen. Kajsa är dock undantagen, hon fick färskpressad apelsinjuice och kaka med jordgubbskräm istället.

När vi kom hem gjorde jag plättar till kvällsmat. Kajsa slukade dom på löpande band, ståendes på en stol alldeles bredvid spisen skrikandes meeeeer så fort det inte låg en nygräddad plätt på tallriken. Men när hon blir så här glad och nöjd efter att hon ätit får hon gärna ropa lite.

Rytmen i blodet?

Heike och jag träffades på ett dansgolv i Lund en tidig morgon i maj 2001 (egentligen var det i ett kök, men just den kvällen vi träffades var det ett dansgolv). Hursomhelst - det märks på vår avkomma...

Hon dansar till det mesta men det som tillhör favoriterna är 90-talsdisco, Håkan Hellström, Robbie Williams och orientaliskt.

Störfiske

I onsdags var det dags att prova på störfiske så jag, Heike, Kajsa, Mario och Vincenzo begav oss till en liten sjö i Valganna. En stör kan bli upp till flera hundra kilo tung men där vi skulle fiska fanns det tydligen "bara" firrar på upp till 30 kg. Efter att ingående ha förklarat för Kajsa hur en fiskerulle fungerar skulle jag visa hur man gör när man fångar en riktigt fet stör.


Men på grund av rent oflyt blev det inget napp och istället var det Mario som turligt fångade en liten regnbågslax. Efter det var pappa helt bortglömd och det fanns bara en man i Kajsas värld - Mario "Tandläkaren" DiTomasso!

Men det var kul iallafall och jag tror nog att Kajsa kan bli en riktig storfiskare. Kolla bara in hennes blick när hon ser den nyfångade regnbågen klubbas i skallen.

Gastblogg

Heute hat Pär keine Lust zu bloggen und da musste ich (Dörte) mal ran.
Ich, die nun hier ein paar Nächte und Tage ausspannen darf - da das ja dank Oropax möglich ist, dachte mir: woll'n we ma nich so sein!

Ganz den Aufgaben einer Tante entsprechend ging's erstmal auf den Spielplatz - an der Rutsche wurde der Hosenboden durchgescheuert und das Karussell wurde gedreht, bis dem Papa schlecht war.
Einen Tag später war eine Reise in die schöne Schweiz geplant - naja, man kann schon mal kurz vor der Grenze merken, dass die Schweiz ja nicht zur EU gehört und ein Pass ganz angebracht wäre. Aber die italienische Seite des Lago de Lugano ist auch ganz nett!


Little Miss Italia hat es auf jeden Fall viel Spass gemacht Enten und Schwäne zu füttern und mit ganzem Anhang am See entlang zu spazieren.


Auf dem Heimweg musste Heike uns noch zeigen, wie gut sie einparken kann und Kajsa entdeckte das Schokoeis ihrer Tante mit Mund und Hand und so ziemlich jedem Kleidungsstück, das sie trug.

Alles in allem ein sehr schöner Urlaub bei Familie Mans/Rosenquist.

Australien någon?

Vem behöver åka till Australien när man kan hitta såna här små fina spindlar i sovrummet Italien? Det är utan tvekan den fetaste spindel jag någonsin sett utanför Asien och var lätt större än min handflata. Iallafall i tillplattat tillstånd...

Home alone

Kajsa har redan lärt sig posera som en professionell fotomodell när man tar fram kameran. Kanske tar vi för lite för mycket bilder på henne?

Men det är svårt att låta bli, här t.ex. när hon sitter på balkongen och äter kvällsmat. Photogenic helt enkelt, vad hon än gör (vilket hon har från sin mamma...)

Ikväll är Heike ute och svirar med tjejgänget och jag tar hand om barn och hushåll som en riktig man. Disken är fixad och Kajsa sover. Efter 5 sagor och 6 godnattvisor var jag bra mycket tröttare än vad hon var, men så plötsligt slockande hon. Tror jag lyckades tråka ut henne till slut :)

Vi ses i Monte Carlo!

Efter ett par veckors Sverige-semester brukar det känns lite tungt att lämna landet, familjen och vännerna och åka tillbaka till vardagen. Men denna gången kändes det hela lite enklare eftersom den sista helgen kröntes med en grym bröllopsfest på Tjörn. Henke Rafstedt gifte sig med sin Lina och vi dansade på borden till halv fem på söndagsmorgonen.


Att säga hejdå till vapendragarna från Lund; Peter och Thomas var också lättare än vanligt. Dom hade bokat flyg från Göteborg för att glida runt ett par dagar på franska nordkusten. Jag tog fram kartboken och upptäckte att t.ex. Nice bara ligger 3,5 timme från Varese. Saken var alltså biff - fest, i Nice, med Thompa o Peter helgen direkt efter att vi sagt hejdå på Tjörn. Gut!

Eftersom varken resa, fest eller hotell är gratis beslöt vi oss för att försöka vinna tillbaka det vi spenderat. Vi drog alltså till casinot i Monte Carlo.

Över ett parti yatzy på hotellrummet la vi upp en vattentät plan för hur vi skulle blåsa dom på rouletten. Vi var helt säkra på att vi hittat ett system utan luckor! Tyvärr hade vi inte räknat med speljävulen som vi alla har i oss och "vinsterna" är inget jag har lust att skriva om :)